en kortis..

Körde återigen ett träningspass på friskis. Halv timmes löpning i hög takt och sedan körde jag styrketräning, med fokus på benen, rumpan och magen.
Eftersom både Fia och jag upplevde en olidlig hunger rådfrågade hon en kompis som är kostrådgivare. Det visade sig att vi får i oss alldeles för lite kolhydrater. Det är kolhydrater som kroppen behöver när förbränningen har ökat pga träningen. Tillfredställer man inte kolhydratbehovet, då kommer sockersuget smygande som en oönskad gäst och sätter sig på nerverna. Inte bra.
Så jag började dagen med 1.5 portion havregrynsgröt, tog en banan som mellanmål, och åt pasta med köttfärssås till lunch.
På kvällen är kolhydratbehovet inte lika stort så då blev det bara lite kyckling och en sallad. Som mellanmål på kvällen tog jag 150 gram lättyoghurt och 20 gram havreringar. Funkar klockrent måste jag säga. Suget på det förbjudna var helt borta.
Med ångesten går det tyvärr inte så bra. Jag upplever flera bakslag om dagen. Det är långt ifrån lika illa som förra veckan, då jag trodde att det var helt kört. Det bara kommer, helt oväntat, och jag hinner inte ens förberedda mig på det.
I morgon bitti, kl 7.00, ska jag återigen till friskis, och det blir en terapisession direkt efter det ( kl 9). Det sjuka är att jag faktiskt ser fram emot att träffa min terapeut, för hon är så bra och det är så lättande att få prata med henne. Det känns liksom som att tömma soptunnan, fast i det här fallet är soptunnan min själ.