Att få/ha barn framkallar känslor inom en som man aldrig har fått uppleva tidigare. Känslor av kärlek som är så överväldigande att det gör ont i kroppen.
Och även om lille mannen inte är bland oss alla än, så är han det för mig. Än så länge vet jag inte hur han ser ut, hur han är som människa, hur han doftar, hur han låter, men jag vet, att han är en enastående unik människa och jag är så sjukt stolt över honom.
Så liten som han är får han min mage att dansa, från vänster till höger, upp och ner, helt otroligt! Andreas har äntligen också fått se det för annars visar han bara upp sina konster för mig.
Även om jag aldrig har sett honom, så vet jag att han har en gigantisk styrka inom sig som kan ta honom långt i den här världen. Jag kan inte vänta tills han är här...
Wat een heerlijk gevoel is dat he?
BeantwoordenVerwijderenEn straks als die kleine er eenmaal is, versterkt dat gevoel alleen maar meer, let maar op. Ik kan nu nog steeds gerust een hele tijd naar Daryn zitten staren en alleen maar trots voelen, ondanks dat'ie misschien iets onzinnigs aan het doen is, haha.
Wij tellen hier allemaal mee af tot september =D