Så länge vi har väntat och så mycket vi har gått genom för att få uppleva denna sanna lycka.
Måndag den 19:e september ung 01.00 kände jag att någonting var på väg att hända. Visserligen hade jag haft väldigt mycket besvärliga förvärkar under en längre period, men denna värk kändes annorlunda.
Tyvärr kan jag inte beskriva det. Man skulle nog kunna säga att den var kraftigare än de tidigare.
Jag började tajma värkarna men de blev aldrig regelbundna. Mot morgonen blev de så kraftiga och smärtsamma att jag ringde till förlossningen. Tiden mellan värkarna var dock inte mindre än 8 minuter, alltså fick jag inte åka in.
Runt 11.00 var smärtan outhärdlig, fast värkarna var fortfarande inte regelbundna och kom inte var 3:e eller 4:e minut. Men vi bestämde oss för att skita i vad sjukhuset sa oss, vi åkte in ändå.
Och det var bara bra det, för när vi satt i bilen hände det mycket fort. Värkarna kom och kom, allt fortare, allt kraftigare, och smärtan var så pass hemsk att jag inte kunde ta mig in på förlossningsavdelningen på egen hand. Då var det rullstol som gällde.
Vi kom in på sjukhuset 11.40.
Barnmorskan konstaterade att jag hade öppnat 4 cm och att livmodertappen var fullt utplånad.
När jag hörde att jag bara var öppen 4 cm och redan kände så mycket smärta blev jag väldigt förtvivlad. Enligt statistikerna öppnar man 1 cm per timme, vilket alltså skulle innebära att det skulle ta 6 timmar till. Och jag tyckte redan då att jag inte orkade med det längre.
Men, konstigt nog så gjorde jag det. Värkarna kom och kom, utan pauser. Jag hann alltså aldrig återhämta mig. Jag har varit väldigt bestämd innan, angående bedövningen. Jag ville föda naturligt, alltså utan någon form av bedövning.
Men så orkade jag inte längre, och det erbjöds lustgas som jag tacksam tog emot.
Vilken skillnad! Lustgasen är verkligen rena miraklet.
Helt plötsligt gick allting mycket fort. Barnmorskan tryckte på signalknappen och hade bråttom. Helvete tänkte jag, något är fel med barnet, skit skit.
Men så sa hon att barnet redan var på väg!!
Kl 15.17 kom första krystvärken och 15.43 kom han ut!!
En förlossning på 4 timmar! Vilket rekord!
