Storebror Vidar

Jag kan fortfarande inte fatta hur fruktansvärt lik sin storebror, Vidar, vår lille guldklimp är.
När jag jämför bilderna på båda pojkarna då är de nästan identiska.
Det värmer mig att vår "Sven Ingvar" ( projektnamnet för tillfället) bär med sig lite av vår ängel som vi tragiskt nog aldrig fick lära känna..
Jag kan inte vänta tills jag får hålla honom i mina armar. Det kommer att vara en dröm som går i uppfyllelse.
Jag hoppas innerligt att alla som har barn kan titta på dem och se dem som de är, nämligen små mirakel. För det är inte så självklart som man kanske tror, att kunna få barn.

Och då har vi kommit in i veckan 29..

Idag var det ett till tillväxtultraljud som gällde. Det var helt otroligt att se att vår lille stjärna har växt så mycket på bara 4 veckor.
Än så länge ligger han med huvudet uppåt och rumpan neråt. Vig som han är låg han med fötterna bredvid öronen.. Undrar vem han har fått de där viga generna från. Kan det vara från mig?? Näää..

Han hade vuxit till sig rätt så bra, ligger på +4% på kurvan och väger ungefär 1.3 kilo, alltså är vi mycket stolta föräldrar!
Den här gången fick vi se en glimt av ansiktet också..han är såååå himla fin.
Han liknar Vidar på många sätt, samma ansiktsdrag.
Tyvärr går det inte så bra att se ansiktet på bilden som vi fick med oss.

Sedan är det väl dags att lägga upp en bild på min enorma gigantiska mage, som ligger längst upp på högsta kurvan ( och det märks/syns och känns kan jag säga).